Vem är det vi matar?
Kallt ute och de stackars småfåglarna behöver lite hjälp på traven att hitta mat. Självklart ställer man ju upp och köper både det ena och det andra.... 
Både jag och Martin gillar fåglar (mmm... jag vet - på gränsen till nördigt...!) men jag gillar den större varianten - rovfåglarna, och Martin gillar alla andra.
Att mata småfåglarna i trädgården tyckte hela familjen skulle bli kul och jag var i väg och köpte moderna varianter av talgbollshållare och diverse sorters frön. Skulle vi nu mata de där småttingarna så skulle vi göra det med stil och det skulle vara rejäla portioner!
Allt arrangerades i trädgården på ett ställe där vi hade bra utsikt inifrån fönstrena. Nu var det bara att vänta..... Grannen intill oss matade också (fast de hade ett gammalt, hopsnickrat fågelbord - inte alls lika "chic" som vår! Men de hade hur många fåglar som helst!!!
"-Komsi-komsi, kom till oss. Vi har mycket godare frön här i vår trädgård. Kom nu!"
Men inte fan (oups, nu svor jag - sorry!) kom det några fjäderfän.....
Nu började jag sura till! Varför ville de inte komma till oss? Martin förklarade att de nog ville ha närheten till buskarna eller träden för att de snabbt skulle kunna gömma sig om de blev rädda. Jaha, småfågelsexperten - då får vi väl flytta maten då! *suck*
Ut igen i trädgården och arrangera om talgbollarna lite så att de hängde i våra tallar istället. Okej, nu borde de väl komma i alla fall! Väntar och väntar. Ställer mig i sovrumsfönstret och tittar in i grannens trädgård - det kryllar av småfåglar! Men hallå?! Kom hit nu då!
Då kommer det plötsligt en liten ensam talgoxe - yes! Nu är de på väg! Säger till barnen att vara beredda för snart kommer hela gänget in till oss istället. Den lilla talgoxen ska nog bara provsmaka vårt sortiment först och sedan sticka bort och hämta sina kompisar.... mmmm.... undrar om jag trodde på den sagan själv egentligen?!
Vi såg inte fler småfåglar den dagen....
Däremot var talgbollarna uppätna nästa dag när jag kom hem från jobbet! Yes - de har hittat hit! Sätter upp nya och lägger ut fler frön.
Samma upptäckt nästa dag efter jobbet - allt är uppätet. Jösses vilka hungriga småfåglar vi har här i kvarteret! De käkar ju hur mycket som helst!
För tredje gången sätter vi upp talgbollar men nu är det helg och jag ser fram emot att få studera småfåglarnas ankomst på förmiddagen (det måste ju vara då de är där eftersom allt är uppätet till eftermiddagen).
Det kom aldrig några småfåglar ....... men det kom en ekorre...... som tyckte det var rena paradiset! Han visade oss hur man skulle bära sig åt för att sno all mat som hade satts ut. Han satte sig på grenen vi bundit fast talgbollen i, sedan vevade han upp talgbollen med hjälp av snöret som den var fastknuten med. Därefter var det bara att börja käka talgboll - mums tyckte korren...
Jag stod nog bara och gapade och trodde inte riktigt på vad jag såg - var det så det hade gått till de andra dagarna. En ekorre?!
De andra talgbollarna i den moderna hållaren blev uppätna av skatorna. De hade en annan taktik - flyga upp och hacka på talgbollarna så att de smulades sönder och trillade ner på marken. Sen var det bara att gå runt där och mumsa i sig. 
Det har inte blivit fler talgbollar sen dess...... det är 3 år sedan..... men i år gör jag ett nytt försök. Har hängt upp två bollar och de är redan uppätna - frågan är av vem?
hahaha,då "konkurerar" vi om fåglarna, för vi har faktiskt ett fint litet fågelhus utanför vårt köksfönster.;-)så med andra ord finns det mat att hämta hos många hus på vår gata.;-). Vi har en koltrasthane som är stamgäst hos oss, honom snor ni inte ;-)....
Ps. jag är nog en sånn där pinsam morsa, tänk hur jag såg ut på E's kalas ;-) Ds
