pillao

Synundersökningen är avklarad och jag måste säga att allt är så mycket smidigare nuförtiden jfr med när en annan var barn. Då fick man sitta där med lapp för ögat och säga vilken bokstav som syntes tydligast.
För en 6-åring (som jag var då) var det inte så enkelt så efter ett tag när jag var trött i ögonen så räknade jag "elle belle bi" på vilket alternativ jag skulle ta.
Min dåvarande optiker genomskådade mig nog eftersom han frågade 1000 ggr om och om igen.
Ena gången sa jag att alt. 1 var bäst och nästa gång han tog samma så sa jag att det var sämst.
Jag var nog en jobbig kund....... men det får man vara när man är 6 år! ;-)

Idag sätter man sig framför en maskin som i stort sett mäter av det mesta utan att man behöver göra så mycket mer.
Visst, vissa bokstäver fick även Ellen jämföra och jag testade mig själv i smyg med att kasa ner mina glasögon för att se om jag också kunde se dem....... ööhhh...... var var bokstäverna?!
JAG SÅG INGENTING!!! Allt var bara vitt - upp med glasögonen igen och då såg jag ju alla bokstäverna - ner med glasögonen - bokstäverna borta! Skoja med mig!!!! Jag ser helt sjukt dåligt! :-(

Optikern Mats på Synsam här i Kristianstad ska ha en enormt stor ros för sitt bemötande idag. Han var så otroligt professionell och duktig i sitt sätt. Jag satt nästan där med tårar i ögonen - av två anledningar...... dels för att han var så bra i sitt sätt gentemot Ellen och dels för att jag kände mig som världens sämsta mamma.

När jag ser att synfelet blir större och större och han får byta linser hela tiden för att Ellen ska kunna se bokstäverna.... ja, då skämdes jag!
Att vi inte bokat tid tidigare!

Inget att snacka om...... det skulle bli glasögon som ska användas i skolan och när hon tittar på TV. När hon gör saker på nära håll, t.ex. läser, så behöver hon inte ha dem på sig. Kan vara bra att veta....

Tror egentligen att Ellen bara blev glad. Hon hade ju börjat se fram emot de där glasögonen hon tittat ut. Biträdet övertalade dock henne till att ta hem några par för att känna efter i lugn och ro...... men Ellen har redan bestämt sig.
Alla par är väldigt lika varandra men det är de små detaljerna som gör det.







Hon har bestämt sig för det översta paret. Jag gillar också dem och de påminner lite om de jag har.
Vi var ju tvungna att ta ett gruppkort hon och jag och helt plötsligt är det en 4-bent hårig grej som också kommer och sätter sig och vill vara med - linslus! ;-)