Jag är en våldsam person som överfaller personer med mobiltelefon!

Blev uppringd av Hee Sun idag som undrade om vi hade några särskilda planer för kvällen. Nja, så uppbokad är man ju inte precis - det finns ju plats för spontana ideér och aktiviteter :-) Dessutom vill vi ju passa på att träffa henne så mycket som möjligt när vi är här.

Hon hade skickat ett mail med vägbeskrivning om hur vi skulle ta oss till hennes universitet. Det ligger en bit härifrån och det krävs både tunnelbana och taxi (om man inte vill ta taxi hela vägen så klart men vid denna tiden är trafiken värre än någonsin så man står nästan bara i bilkö hela tiden).

Vi tog oss an utmaningen och testade att ta oss dit med tunnelbana och byta och greja. Det gick väldigt smärtfritt :-)
Skitmycket folk även på tunnelbanan och vi kom inte med den första ..... kan bero på att vi inte hade tillräckligt vassa armbågar ;-)
Nja, skämt åsido men lite loppistaktik måste man nog använda sig av om man vill ombord på tåget. Det är bara till att sätta ut armbågarna och göra sig en egen väg och stackare den som råkar stå i vägen *ler*

Det hade väl varit ganska ok att göra så om man hade varit ensam men nu hade jag ju Ellen & Erik också och med så mycket folk så försvinner det väldigt lätt. De liksom "äts upp" av allt folket och försvinner i folkhopen. Har ni sett slutscenen i Crocodile Dundee där tjejen kommer ner i tunnelbanan och ska fram till Mike? (eller var det tvärtom, ähh...skitsamma) Det är proppat med folk...... finns vissa likheter faktiskt.

Ja, i alla fall, när nästa tåg kom så såg jag till att vi stod längst fram och sen kom hyenorna bakifrån och trodde de skulle kunna komma ombord före oss..... men den här gången var jag beredd! När dörrarna öppnades och de som skulle stiga av hade gjort det (här är det nämligen så att alla som ska av stiger av innan de som ska gå på får göra det) så mer eller mindre knuffade jag in Erik så han höll på att åka rakt in i väggen *skratt* Vi var ombord!!! :-)

6 stationer senare var det dags att gå av och sen haffade vi en taxi och tog oss resten av vägen till campus.
Jag hade fått instruktioner om att vi skulle stiga av vid huvudgrinden (main gate) och om taxichauffören inte förstod engelska så skulle jag ringa Hee Sun så hon kunde förklara. Men taxichaffisen han nickade och log och då tog jag ju förgivet att han hade fattat.
När vi lite senare steg av så förstod jag att han nog inte alls hade förstått *suck*
Jo, visst var vi vid universitetet men inte vid huvudgrinden. Detta område är enormt stort och det går bussförbindelser inom området, det finns egna banker och flera olika restauranger m.m.
Nu stod jag alltså här med barnen och visste inte riktigt var vi var. Hee Sun ringde och frågade vart vi tagit vägen..... tja, det visste ju inte jag.

"- I can see a big building." svarar jag.....

....*suck* ..... ja, det var ju inte till någon hjälp precis...... så jag haffade närmsta korean och sträckte luren åt henne. Hon blev så rädd så hon tog ett skutt ifrån mig och trodde nog att jag var någon våldsam typ (...som tydligen brukar ta med sig sina två barn när hon ska ut och slå ner någon....;-)  ). Sen småsprang hon sin väg *asgarv*

Då tog jag nästa offer - en kille - som även han backade lite men som sen tog luren och efter några sekunder tittade på mig och skrattade. Hee Sun hade då hunnit förklara situationen. *haha*

Det visade sig att taxichaffisen släppt av oss vid huvudbyggnaden (main building) och det låg vid ett helt annat ställe. Men den snälla killen följde oss och vi kunde till slut träffa Hee Sun och käka middag med henne.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0