"- Ska ni inte stiga upp och sjunga för mig snart?"

Intensiv söndag - men en härlig sådan :-)

De senaste morgnarna har Martin stigit upp med tuppen och kört iväg för att snickra - ni vet - hans märkliga typ av egentid urlöjligt tidigt på morgnarna. Jaja, det är ju hans val om han vill göra det.
Själv tog jag sovmorgon och försökte verkligen ta till vara på varenda minut denna sista morgon på sportlovet.

Eftersom Erik fyller år i morgon så hade vi bestämt att vi skulle ha vuxenkalas i kväll. Han hade fått välja om han ville ha sång och frukostbricka idag eller om han ville spara den till imorgon. Han valde idag.

Klockan 07.30 börjar det röra på sig intill mig (Erik har ju delat säng med oss de senaste nätterna eftersom vi målat och gjort vid hans rum) och lillkillen undrar om vi inte tänker sjunga för honom någongång.
Jag vet inte riktigt vad jag svarar eller om jag bara viftar med handen (=typ, lägg dig ner och var tyst).
Klockan 08.00 väcks jag igen med en dramatisk ljudlig suck rakt in i örat (vem vaknar inte av en sådan?!) och återigen undrar han när vi tänker behaga stiga upp och komma in och sjunga för honom.

"- Sen, Erik." svarar jag då.

Klockan 08.30 tycker Erik att vi är trista familjen multiplicerat med 3 vilket han ljudligt förklarar med hjälp av suck, pust och stön i upprepningar.
Stiger tillslut upp och kommenderar Erik till att låtsassova så att det blir liiite verklighetstroget *skratt*
Måste säga att ungen är duktig på det. När vi kommer in 10 minuter senare ligger han där tyst och blundar och han hade kunnat lura vem som helst ;-)

Eftersom det var utlovat lite brunch med köttbullar, bacon m.m. så var frukostbrickan egentligen bara för syns skull. Den dukades med lite födelsedags-gotte i snapsglas *hahahaha*
Det blev i alla fall väldigt uppskattat! :-)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0