Mortons syndrom

Sedan jag opererade min fot för Mortons syndrom i januari har jag fått en del mejl där man frågar och vill veta mer om hur det blev bestämt att det skulle bli operation, vad jag hade testat innan dess samt naturligtvis hur det känns nu.

Den fruktansvärda smärta jag gick omkring med då går nästan inte att beskriva.
När man vaknade på morgonen och steg upp så var det som om knivar skar in i foten.... och inte blev det bättre efterhand som dagen gick :-(

Jag har skrivit om det här förut men för att fatta mig kort så fick jag först testa med en kortisonspruta. Det hjälpte väl i några veckor men sen kom smärtan tillbaka igen och vid återbesöket så fanns det inget annat alternativ förutom operation.
Jag var väl informerad om att alla operationer inte alltid gav resultat men i mitt fall funkade det helt OK.
Smärtan som jag hade tidigare är helt borta men jag kommer alltid att ha svaga framfötter vilket innebär att om jag går i klackskor så känns det i fötterna efter en dag..... fast det kan man väl stå ut med ;-)

Egentligen ska jag ju gå i fotriktiga skor även nu efter operationen eftersom man mycket väl kan få en ny nervknuta men efter att ha gått i gympaskor i en evighet (känns det som) så njuter jag nu av att kunna variera mig :-)

Förr fanns det inte ens på världskartan att jag skulle kunna ha ett på klackskor under en festkväll ens. Så därför känns det helt fantastiskt nu!

Jag fick besked om att viss känsel skulle försvinna - typ i tredje tån och i och omkring ärret.
Så var det också i början men nu har jag full känsel i "ringtån" och det är enbart om man tar direkt på ärret som jag fortfarande kan känna lite domningar.
Inget som stör mig överhuvudtaget!

Jag skulle göra om det igen utan att tveka om jag fick tillbaka det eller om det dyker upp i andra foten.
Har man Mortons syndrom så har man oftast det på båda fötterna men det är alltid mer framhävande i ena foten.
Åtgärdar man den ena foten så framhävs så klart symptomen mer och tydligare i den andra foten efter det.
Jag kan alltså ibland få känningar i min andra fot men det är ännu inget jag planerar att åtgärda.
Så kul är det inte att behöva hoppa runt med kryckor.....

Jag har full förståelse för alla som är tveksamma till operation men jag kan lova att det absolut är värt det för den smärta man har med Mortons är fruktansvärd och det är inte hållbart att gå omkring med den även om det kanske ibland vissa dagar kan kännas som en "bra" dag.
Smärtan kommer tillbaka förr eller senare!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0