Fåfäng
Imorse höll jag på att få bryt på Erik här hemma.
Han höll på att fixa och greja med sitt hår i en evighet och aldrig blev han nöjd.
Hela tiden hittade han något som inte stämde eller föll honom i smaken.
I vanliga fall tycker jag själv att jag brukar vara någorlunda pedagogisk i mina diskussioner med barnen men att börja ta en diskussion om att man ska vara tacksam över det man har osv.... tja, det fanns varken tid eller kändes som rätt läge just då.
Ni vet - morgonstressade, trötta och sen Erik då som ockuperar spegeln för sin syster och mamma för att fixa till ett hårstrå hit och ett hårstrå dit *suck*.
Testa mitt tålamod!
Visserligen har vi mer än en spegel i huset men någon måtta får det finnas!
Det var hårvax här och det var hårspray där och sen lite vattenkamning som pricken över i:et.
*aarrrrgggghhhhhh*
Tillslut tog jag mina grejer och sa att han hade exakt två minuter på sig att packa ihop sin saker och komma ut till bilen för sen körde jag.
Behöver jag säga att det var en butter kille som satt i baksätet? ;-)
För ärligt talat - om man är 9 år så ska det inte behöva vara så viktigt att man lägger så mycket tid på sitt utseende.
Ingen av oss här hemma uppehållet oss värst länge framför någon spegel.
Skulle vara Ellen i så fall.
Sen när man kommer och hämtar honom om eftermiddagarna - tror ni då att han bryr sig om hur han ser ut?!
Nix!
Då möter man en svettig kille som spelat fotboll och lekt så man får leta efter de ev rena fläckarna på kläderna, håret står åt alla håll och kanter och skiten har runnit i fåror i ansiktet.
Det är ju så det ska va! :-)
