Känslor?

Funderade mycket innan resan om det skulle bli mycket känslor den här gången också.
Nu har jag svaret.
Det finns inte tid till det. Jag är mamma på heltid och det är fullt upp med att hålla reda på barnen och se till att allt flyter på. Dessutom är vårt upplägg på aktiviteter inte lika präglat kring rötter och kultur som det var förra gången. Då var dessutom resesällskapet också avgörande. Alla som var med var ju adopterade och därför pratades det ju en hel del kring det ämnet och vad det hade inneburit/innebar.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0