Martin pratar med hundar
Mannen som pratar med hundar :-)
Min man pratar med hundar.... i alla fall Basti.
För er som inte vet så ska jag nu berätta om förhållandet mellan min man och vår hund. De har en särskild "connection"... i alla fall om man frågar Martin ;-)
Martin ser Basti som vårt tredje barn och behandlar honom också därefter då och då. Martin sköter goset och kelet och jag sköter långpromenaderna och träningen - så är vår fördelning och har alltid varit. Nu låter det ju som om jag aldrig gosar med Basti men så illa är det ju självklart inte.
Den senaste veckan har Basti börjat ge konstiga ljud ifrån sig när Martin gosar med honom. Vi har varit lite uppmärksamma och observanta på detta eftersom det är väldigt snarlikt ett morr. Vi fattade noll och undrade var det kom ifrån då han samtidigt sitter och slickar eller viftar på svansen. Vi fick helt enkelt inte ihop det. Men häromdagen trillade polletten ner.
Martin kallar på mig eftersom Basti återigen ger ifrån sig de där ljuden. Jag kommer dit och hör sedan också ett annat ljud - ljudet av Martin!!!
Det är inte bara Basti som ger märkliga ljud ifrån sig - det gör tydligen även Martin! Så nu har vi nog löst mysteriet - när Martin gosar ger han ifrån sig något konstigt "gosljud" (ja, ni hör väl själva hur flippat detta låter?) och Basti han svarar alltså.
Detta tyckte jag var lite lustigt eftersom jag aldrig hört det förut och ville kolla om han svarade mig också (alltså Basti då *hehe*). Jag kan nu meddela att jag gått igenom alla mina ljud för att försöka efterlikna Martins och har testat i alla möjliga frekvenser utan framgång. Basti svarar inte mig! Men så fort Martin gör det där ljudet så svarar han.
För övrigt kan vi inte vara ifrån vår hund mer än knappt en dag för sen har min man abstinens och är inte alls rolig att umgås med. Vi är absolut förbjudna att tala om Basti eller nämna hans namn för då drabbas Martin av någon extrem saknad. Det komiska i detta är att han aldrig saknar oss andra ens ett uns i jämförelse med hur mycket han saknar Basti.
Igår när Martin kom hem så började han med att tillbringa tid med Basti när han har en febersjuk son i soffan och dessutom en rastlös och uttråkad fru som väntar på att han ska underhålla dem ;-) *skratt*
Känns som om han missuppfattat det där med prioritetsordning, eller?
Min man pratar med hundar.... i alla fall Basti.
För er som inte vet så ska jag nu berätta om förhållandet mellan min man och vår hund. De har en särskild "connection"... i alla fall om man frågar Martin ;-)
Martin ser Basti som vårt tredje barn och behandlar honom också därefter då och då. Martin sköter goset och kelet och jag sköter långpromenaderna och träningen - så är vår fördelning och har alltid varit. Nu låter det ju som om jag aldrig gosar med Basti men så illa är det ju självklart inte.
Den senaste veckan har Basti börjat ge konstiga ljud ifrån sig när Martin gosar med honom. Vi har varit lite uppmärksamma och observanta på detta eftersom det är väldigt snarlikt ett morr. Vi fattade noll och undrade var det kom ifrån då han samtidigt sitter och slickar eller viftar på svansen. Vi fick helt enkelt inte ihop det. Men häromdagen trillade polletten ner.
Martin kallar på mig eftersom Basti återigen ger ifrån sig de där ljuden. Jag kommer dit och hör sedan också ett annat ljud - ljudet av Martin!!!
Det är inte bara Basti som ger märkliga ljud ifrån sig - det gör tydligen även Martin! Så nu har vi nog löst mysteriet - när Martin gosar ger han ifrån sig något konstigt "gosljud" (ja, ni hör väl själva hur flippat detta låter?) och Basti han svarar alltså.
Detta tyckte jag var lite lustigt eftersom jag aldrig hört det förut och ville kolla om han svarade mig också (alltså Basti då *hehe*). Jag kan nu meddela att jag gått igenom alla mina ljud för att försöka efterlikna Martins och har testat i alla möjliga frekvenser utan framgång. Basti svarar inte mig! Men så fort Martin gör det där ljudet så svarar han.
För övrigt kan vi inte vara ifrån vår hund mer än knappt en dag för sen har min man abstinens och är inte alls rolig att umgås med. Vi är absolut förbjudna att tala om Basti eller nämna hans namn för då drabbas Martin av någon extrem saknad. Det komiska i detta är att han aldrig saknar oss andra ens ett uns i jämförelse med hur mycket han saknar Basti.
Igår när Martin kom hem så började han med att tillbringa tid med Basti när han har en febersjuk son i soffan och dessutom en rastlös och uttråkad fru som väntar på att han ska underhålla dem ;-) *skratt*
Känns som om han missuppfattat det där med prioritetsordning, eller?
Kommentarer
Postat av: Tanja
Jag vill bara berätta för dig att jag tror att det har med Vidjoels gordonsettrar som plockar fram sånt här beteende hos oss 2-benta. Vi har samma "problem" här hemma.
Kram
Postat av: Anonym
Postat av: M
Jo, så är det - dom härmar och kommunicerar. Jag behöver bara börja tänka en tanke så är S där. Kan också berätta att jag tydligen ger ifrån mig en mycket djup suck när jag lägger mig - vem gör det samma? Jo, Scottie!
Postat av: Pilla
Mhmm.... då börjar jag fundera på hur det låter när Basti lägger sig.... han liksom bara "faller" ihop som en stor klump. Annars brukar han vara någorlunda smidig men just på kvällarna låter det som om golvet ska braka ihop. Undrar vem han har det efter då? Måste ju vara Martin, eller hur? Jag som är smidigheten själv! ;-) skratt
Trackback
