Var är lojaliteten till morsan?
Erik har varit hos Valter hela eftermiddagen och jag var lite sen med att hämta honom. När vi kom hem så tänkte jag vara lite ordentlig och köra in bilen i garaget.
Sagt och gjort - tryckte på knappen och porten började hissas upp och sedan tar jag lite sats och fart så att jag verkligen säkert ska komma in i garaget.
Halvvägs inne i garaget hörs det ett konstigt ljud och jag inser några bråkdels sekunder senare att jag föst undan en trästol som står där mitt i vägen!
Jag är snabbt ute ur bilen och naturligtvis står Erik där med hakan nere vid knäna.
"- Mamma!!! Du körde på en stol!!!"
Sen ser jag inte mer än ryggtavlan på ungen och jag förstår att han upplever det som en av världshistoriens största händelser och nu är med raska steg på väg in och ska skrika ut det till hela huset (dvs Martin) *suck*
Var är lojaliteten till morsan när man väl behöver den?! Inte behöver väl pappan få veta alla detaljer som råkar hända varje dag?
