pillao

På torsdag åker jag och Basti till Landskrona på säsongens första hundutställning. Det ska bli riktigt kul faktiskt! Det var länge sedan vi var iväg men nu känner vi oss ganska sugna båda två igen. Det är ju viktigt det där - att alla inblandade faktiskt tycker det är kul - annars faller ju allt.

Trimmad är han ju men pälsmonster som han är så har han en päls som växer som ogräs vilket innebär att han hade behövt sig en genomkörare igen *suck*. Margret har ju lovat att ta med stora saxen till Hässleholm och jag hoppas att hon inte glömmer det (även om hon nog just nu göttar sig i värmen i Turkiet).

Sen var det då det här med att springa......
Själv får jag andnöd och flåsar värre än en hund som drar allt den kan i koppel. Nästan blodsmak i munnen efter några varv i trädgården..... illa, illa.
Testade idag att springa med utställningskopplet men Basti protesterade ganska vilt. Han tänkte definitivt inte trava. Han drog iväg som värsta ångvälten och jag snubblade efter så gott jag kunde medan jag samtidigt försökte bromsa honom så han skulle hamna i trav. Hur lätt är det att få styr på en stor stark hund med ett ynkligt, smalt, sketet utställningskoppel?! Att jag sedan satte kopplet högt upp i nacken på honom (som jag brukar) gjorde ju inte saken bättre. Han började fjanta sig och låtsas som han skulle kräka eller nåt...... backade och trodde att han skulle kunna komma loss.

Ska han hålla på så på torsdag så lär vi ge underhållning på hög nivå för ev. publik. Måtte polletten trilla ner nu så han kan bli som vanligt igen.

Förresten - hur kommer jag till Landskrona?