Stopp!

Man hämtar ett av sina barn från fritids och hinner inte ens ut från lokalerna förrän man känner tydliga vibbar av irritation och tråkig attityd.

Det går och blir inte alltid som man tänkt sig..... men det har min son väldigt svårt att acceptera inbland.

Han håller såklart fasaden utåt men sen rasar hela tillvaron när jag kommer.
Tårar som rullar nerför kinderna blandas med ilska och surhet.

Det är nätt och jämnt jag lyckas behålla mitt lugn men tillslut kan han berätta vad det är som gjort honom så arg.

Det svänger ganska snabbt och snart är det ok igen.

Med en stel nacke, sprängande huvudvärk och ont i käken så varken vill eller orkar man med fler diskussioner vid det här laget.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0